Do vstretji!

Det har blivit dags att lämna Petersburg för den här gÃ¥ngen. Väskorna är packade, snart kommer skjutsen som ska ta mig till Pulkovo 2. Utanför det öppna fönstret bullrar Prospekt Statjek hej dÃ¥, lägenheten är fortfarande upphettad även om ryssvärmen verkar ha gett sig av efter gÃ¥rdagskvällens Ã¥skväder. Detta sammanföll med vÃ¥r avskeds/välkomst-picnic. M:s kompis var pÃ¥ besök frÃ¥n Finland, det var första gÃ¥ngen han var hemma i Petersburg pÃ¥ tre Ã¥r. Vi skrattade Ã¥t hur han skräckslaget sprang över Statjek. ”Du har helt vant dig av med Ryssland!” Och Ã¥t att vi var tvungna att flytta vÃ¥r picnic in i busskuren när himlen plötsligt öppnade sig och Ã¥skan mullrade in. Och Ã¥t att vi blev vittne tvÃ¥ (tack och lov lindriga) olyckor i rondellen pÃ¥ Komsomolskaja plosjtjad medan vi kurade, polisen hann inte Ã¥ka i frÃ¥n det första tillbudet innan det smällde igen. Och Ã¥t det komiska i sällskapets sammansättning: ryssen som gör allt för att hÃ¥lla sig borta frÃ¥n Ryssland, och svenskan som anstränger sig för att komma hit sÃ¥ ofta som möjligt. SÃ¥ jag vinkar till Statjek och hoppas att vi ses snart igen.