Var och en håller sig till sitt

Chinatown har väl de flesta hört talas om, och sÃ¥dana finns ju lite här och var. SÃ¥ även i Sydney. Segregering är ocksÃ¥ ett tema som är välkänt frÃ¥n den svenska debatten. Men den grad till vilken Sydneys alla förorter har sin egen etniska prägel fascinerar mig. ”Min” förort, fick jag veta första dagen när jag kom hit, är dominerad av portugiser och vietnameser. Fast jag är rätt säker pÃ¥ att den högljudda familjen i huset bredvid pratar arabiska, sÃ¥ det är gissningsvis inte heltäckande. Jag började inse omfattningen av fenomenet när vÃ¥ra australiensiska kollegor pÃ¥ en middag efter ett av seminarierna skulle guida oss till bra restauranger. DÃ¥ började uppräkningen ”Newtown is great for thai, Leichhart for italian” osv osv.

I gÃ¥r skulle det ätas indiskt. DÃ¥ beger man sig tydligen bäst till Harris park. Harris park är en förort till Parramatta (som administrativt är en egen stad men i praktiken en förort till Sydney.) Det ser ut som ungefär alla andra förorter i den här stan, dvs en- och tvÃ¥vÃ¥ningshus i mestadels tegel och en gata med butikslängor. Men som utlovat, det vimlade av indiska restauranger, snabbmatsställen och matbutiker. Det enda som bröt mot mönstret var en kinesisk restaurang som sÃ¥g misstänkt ”chindian” ut. Jag kunde glädja mig Ã¥t ställen som var 100% vegetarian, och sÃ¥dana som hade bÃ¥de ”veg” och ”non-veg” pÃ¥ menyn, och insÃ¥g, inte för första gÃ¥ngen, att matmässigt har jag intresserat mig för helt fel del av världen…