Brott och straff light

Som 15-åring sträckläste jag Brott och straff på mindre än ett dygn. Jag tyckte det var den bästa bok jag någonsin läst. När jag några år senare läste om den var jag inte alls lika fascinerad, men det var ändå så att när jag ytterligare några år senare började läsa ryska  var min dröm att läsa Brott och straff i original.

aga_2Jag har insett att det kommer jag nog aldrig orka. Jag kommer nog inte orka läsa om den på svenska heller. Och jag kommer nog aldrig orka ta mig igenom Bröderna Karamzov för den delen (gav upp halvvägs för många år sedan.) Däremot har jag tänkt att jag någon gång ska gå på Brott och straff-vandring när jag är i St Petersburg. Och min ursprungliga fascination för romanen är såpass stor att jag var tvungen att slå till när jag fick syn på A Gentle Axe av R. N. Morris på akademibokhandeln för ett tag sedan. Det är den första i en serie deckare som har tagit Porfirij Petrovitj, mannen som ledde undersökning av Raskolnikovs mord, som sin huvudperson.

Det förekommer flera anspelningar på Raskolnikov och den mördade pantbelånerskan i boken, men det brott som utreds här är sju resor värre. Men en hel del känns igen. Det finns en god prostituerad, en fattig student, en del filosofi och så då samma kriminalkommissarie. Jag får erkänna att jag inte minns Brott och straff tillräckligt bra för säga om han är sig lik. A Gentle Axe är naturligtvis inget litterärt mästervärk i stil med Brott och straff, men det är underhållande och välskrivet i sin genre.

En utförligare recension finns pÃ¥ It’s a crime! (or a mystery…).