Det barbariska y

Inte ser det ut som en riktig bokstav heller.

Inte ser det ut som en riktig bokstav heller.

Det är väl dags att bekänna:  även om jag kan säga h så finns det massa ryska ljud som ställer till problem.  Kluriga är t.ex. ljuden bakom de bokstäver som är längst ifrån en latinsk motsvarighet: ш–sj щ–sjtj ч-tj ж–zj ц-ts och х-ch (transkriberingen skiljer sig åt på olika språk). Att försöka få kläm på dem har i alla fall fått den effekten jag äntligen lärt mig höra skillnad på sheep och cheap. Besvärligast tycker jag nog att zj är, ordentligt tonande ska det vara vilket mina talorgan brukar vara mycket ovilliga till.

På tal om tonande är det också knepigt för en svensk att skilja ordentligt på s och z. Men trots att svenskan har det första och inte det senare, kan problemet lika väl vara att man gör z av s. (Är det det som kallas hyperkorrektion?) Och det kan bli rejält fel om man blandar ihop dem. Mina annars stela lärarinnor i St Petersburg höll på att kikna av skratt när en kursare till mig vid upprepade tillfällen berättade att hans mamma inte jobbade på detskij sad (dagis) utan i detskij zad (i en barnrumpa).

Allt det här är dock småpotatis i jämförelse med den verkliga utmaningen, ryskans y (ы). Det är inget oskyldigt vanligt y inte. Jag minns ännu den rysning av skräck som gick genom kroppen när jag såg hur min första rysklärare i Göteborg förvred ansiktet till en grimas och tog i med hela kroppen för att producera detta avgrundsläte. I en nybörjarbok jag lånade föreslogs att man skulle träna genom att sätta en penna i munnen och säga y (det fanns också en fantastisk illustration som jag önskar att jag kunde delge er). Många års studier senare kan jag fortfarande inte producera ett ordentligt ryskt y.

Jag vill dock bestämt hävda att det är inte mig det är fel på; det är fel på y. Det är faktiskt ett gräsligt läte. Och jag kan finna stöd i den ryska litteraturens. Andrej Belyj låter i sin roman Petersburg karaktären den obekante uttrycka sitt hat mot denna barbariska bokstav:

Jag avskyr faktiskt alla ord pÃ¥ ”y”, […] . Hör själv. y. Inget kultursprÃ¥k har vÃ¥rt ryska ”y”: det är sÃ¥ slött, cyniskt, sliskigt.

En reaktion på “Det barbariska y

  1. Du kanske försöker för hÃ¥rt? Ы är ett slappt ljud, det är väldigt svÃ¥rt att uttala med eftergryck. 😉

    Ta det lugnt, slappna av, lägg pennan Ã¥t sidan, och sÃ¥ uttalar du ett slappt svenskt ”ööööh”. Nästan samma ljud, eller hur?

    Det finns en klassisk film på temat (nåväl, bara nästan): Операция «Ы»

    Motsvarande ljud finns också i estniskan, õ, turkiskan, ı, rumänskan, â, och säkert en himla massa andra språk.

    I Rumänien har ljudet lett till en inflammerad debatt om reformer av ortografin och upphävandet av dessa reformer. Kolla här.

Kommentarer inaktiverade.