Som det ska vara

Mellan regnen mÃ¥lar jag om mina föräldrars hus (det gÃ¥r alltsÃ¥ ganska lÃ¥ngsamt framÃ¥t). Det är falurött, precis som majoriteten av svenska hus pÃ¥ landet. För mig är detta nÃ¥got av det svenskaste som finns – faluröda stugor med vita knutar. Jag minns en av slutscenerna i en tv-serie jag sÃ¥g för mÃ¥nga Ã¥r sedan. Där visades just ett sÃ¥dant falurött hus med vita knutar inbäddat i lummig grönska. Bredvid huset stod en flagstÃ¥ng pÃ¥ vilken det vajade en dansk flagga. Mitt system fick nästan kortslutning, det där var ju helt fel! Bredvid ett sÃ¥dant hus kan det bara vaja en svensk flagga! Tyvärr är symboler sällan är sÃ¥ unika som vi vill att de ska vara.

Falu rödfärg är ett jordpigment av järnoxid som började tillverkas som en biprodukt i Falu koppargruva 1616. Eftersom färgen låter träet andas förhindrar den att röta och mögel bildas och bevarar träet vid den typ av väder som just nu hindrar mitt målararbete. Pigmentet görs av sk. rödmull (vittrad kopparfattig malm). Förutom koppar innehåller det zink, järnockra och kiselsyra och det är kombinationen av dessa som konserverar träet. Själva färgen är en slamfärg där man kokar mjöl, pigment och järnsulfat i vatten. Sedan tillsätts linolja. Min far hävdar att det är giftigt, jag har ingen anledning att tvivla på det.

Falu rödfärg är brilljant, mest eftersom det inte kräver så mycket förarbete, man bara borstar av väggen och så på med nästa lager. Den luktar mindre och är lättare att få bort än annan färg också. Även om pigmentet började tillverkas 1616 var det först mot 1800-talets mitt som faluröda stugor blev en vanlig syn på landsbyggden. Rödfärgen var då den billigaste färgen, rikare bönder målade sina hus gula. Innan dess var det omålat trä som gällde.

Omålat trä är fortfarande det vanligaste på den ryska landsbyggden. Där är alla hus grå. Enligt min far (som är det närmsta en auktoritet på området jag kommer) kan det nog hålla ganska bra ändå, i alla fall om man använder lärkträd. Den ryska landsbyggden (i nordvästra Ryssland i alla fall) är på många sätt lik den svenska, men ändå inte. Det är samma träd och växter, men ändå är det som om något inte stämmer. Något får skogen att kännas annorlunda, ängarna att se lite fel ut. Jag kan inte sätta fingret på vad, men det gäller för hela Ryssland: så nära men ändå så fjärran.