Det finns alltid någon som har det värre

Det finns en fördel (kanske den enda) med ett extremt trÃ¥kigt, monotont och icke-tankekrävande jobb – man kan passa pÃ¥ att bättra pÃ¥ sin allmänbildning under tiden. De senaste dagarna har en uppläsning av Mobergs Utvandrarna surrat i podden. Och i tillägg till att jag fyller i en pinsam lucka i kategorin ”svenska klassiker” kan jag känna att livet kanske inte är sÃ¥ jävligt i alla fall.

SÃ¥ medan jag begrundar det öde som Kristina och Karl-Oskar delade med en stor del av mina förfäder har jag kommit fram till en topp tre lista över saker som är bättre pÃ¥ tjugohundratalet – och dÃ¥ har jag inte ens kommit till sÃ¥dant som skolgÃ¥ng, mathÃ¥llning och klädsel. För att inte tala om trÃ¥dlöst bredband…

1. Arbetslivet: En frivecka om Ã¥ret, uppstigning 4 varje morgon, 16 timmars arbetsdag, 40 riksdaler om Ã¥ret i lön (vet inte vad det motsvarar, men jag tjänar nog mer pÃ¥ en vecka), kroppsaga, och kontrakt som liknar livegenskap. Man kan ju bli socialdemokrat för mindre…

2. Transportmedel: Åtta timmars flygning (ja, jag har gnällt över det) är ju som en dröm. Flygstolen framstår som värsta furstetronen i jämföresle med kojerna på utvandrarskeppet Charlotta. Och inte behöver man äta härsket fläsk heller, eller få skörbjugg. Dessutom är det rent ut sagt billigt jämförelsevis med frakten över Atlanten 1850.

3. Preventivmedel: Även om man ännu inte helt fullt kan välja att man ska bli gravid, kan man relativt enkelt välja att låta bli. Ett av tjugohundratalets största landvinningar.

Nu ska jag hitta del två som mp3 fil någonstans och fortsätta glädja mig åt civilisationens framsteg. Det var inte bättre förr.