Läs mer!

För den som inte kan ryska men vill hänga med i vad som händer i Ryssland rekommenderar jag tidningarna Moscow Times och St Petersburg times. Moskvavarianten utkommer dagligen men Petersburgsvarianten bara på tisdagar och fredagar

SÃ¥ bör varje Rysslandsvän hÃ¥lla ett öga pÃ¥ Göteborgsposten numera. DÃ¥ och dÃ¥ publicerar de artiklar av Svetlana Aleksijevitj (som förvisso är frÃ¥n Vitryssland) som är i mina ögon en av samtidens bästa skribenter. Läs framförallt hennes ”Förförda av döden” som inte längre finns i tryck men som kan hittas pÃ¥ ett bibliotek nära dig eller pÃ¥ antikvariat.

Universitetet i Bremen har tyvärr lagt ner nättidskriften Kultura som kom ut fyra gånger om året på tyska och engelska några gånger om året med olika teman för varje nummer. Den fungerade som en forskningsöversikt med ganska korta och lättillgängliga artiklar, ofta av ryska forskare. Men de gamla numren finns ju kvar om man vill läsa.

För den som anser sig ha noll koll på Ryssland kan kanske Claes Erikssons Ryssland nu: trender i skuggan av Kreml (som jag skrivit lite om här) funka som en introduktion. Jag skulle dock hellre rekommendera Anna-Lena Lauréns ”De är inte kloka, de där ryssarna”– ögonblicksbilder från Ryssland som jag skrivit lite om här – där låter jag dock mer negativt inställd till boken än vad jag egentligen är. För att få veta något om annan politik än storpolitiken i Kreml rekommenderar jag Amanda Lövkvists mycket intressanta I väntan på Lenins begravning (jag önskar jag hade kommit på den titeln!) som låter flera politiska aktiva unga i Ryssland komma till tals. 

Orlando Figes böcker är visserligen omständiga och lÃ¥nga men ändÃ¥ ganska lättlästa och kan nog tilltala en bredare krets än akademiker och Rysslandsnördar. Nu har ju dessutom The Whisperers om hur människors privatliv pÃ¥verkades av terrorn under Stalin (som jag skrivit lite om här) kommit i svensk översättning. Kolla även upp Natasha’s dance: A Cultural History of Russia, A People’s Tragedy: The Russian Revolution 1891–1924 (som jag skrivit lite om här).

I svensk översättning har ju nu även Catherine Merridales Ivan’s War kommit, mycket läsvärt om Röda armén 1939–1945. Läs vad jag skrivit om den här. Om man är intresserad av det ryska förhÃ¥llandet till andra världskriget (eller stora fosterländska kriget som man oftare pratar om här) är standardverket den rysk/amerikanska historikern Nina Tumarkins The living and the dead: The cult of the second world war in Russia frÃ¥n 1994. Boken fokuserar i stort pÃ¥ perestrojkatiden, även om det finns tidigare historieskrivning. Den är personlig, lättillgänglig och mycket läsvärd.

Om man gillar antropologisk akademisk litteratur kan det vara värt att kolla in Tova Höjdestrands avhandling Needed by Nobody om hemlöshet i St Petersburg. Tova skriver väldigt engagerande och lättläst, och även om det säkert är ett karriärmässigt bra drag att skriva på engelska (och boken har nyligen kommit ut på Cornell University Press) så är det ändå lite tråkigt att hon inte skrivit på svenska eftersom jag tror att en svensk bok hade kunnat tilltala en bredare läsekrets. Några läsvärda exempel ur floran av amerikansk antropologi om Ryssland är Margaret Paxsons Solovyovo: The story of Memory in a Russian Village, Alexei Yurchaks Everything was forever, until it was no more och Nancy Ries Russian talk: culture and conversation during perestroika.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *