Töväder och isgator

Det har töat och slaskat rejält de senaste dagarna. Gatorna har förvandlas till bruna salta sjöar och från taken dröser snö och istappar ned. Över hela staden har det varit det full rulle på snöskottningen. Taken bör rensas innan islagren spontant faller ned i någons huvud. Den tjocka isen hackas frenetiskt bort från trottoarerna. På både lokal- och riksnyheterna i går kväll uppmanas peterburgsborna att vara försiktiga på gatorna, och det berättades om istapparnas senaste offer. (Jag har skänkt många tankar till de hysteriskt fnittrande flickorna från medelhavet på min kurs i höstas.) I natt frös det så på igen, sjöarna blev isgator som under dagen täckts av ett tunt lager nysnö. Jag har stapplat fram likt Bambi och undrar hur många brutna lårben som kommer in till sjukhusen idag.

Ryssvärmen, fjärde veckan

Katt i het lägenhet

Jag antar att ”ryssvärmen” Ã¥ter figurerar pÃ¥ svenska löpsedlar, givet det stora antalet sökningar pÃ¥ detta ord som har lett folk hit. SÃ¥ för alla er som undrar ska jag dela med mig av den kunskap jag har. Jag sÃ¥g begreppet första gÃ¥ngen pÃ¥ en löpsedel och trodde det var ett typiskt kvällstidningshittepÃ¥ord. En läsare uppmärksammade mig dock pÃ¥ att ordet har använts länge, Ã¥tminstone i norra Sverige. Det är ganska logiskt: till Sverige kommer grovt sett lÃ¥gtrycken västerifrÃ¥n och den varma luften österifrÃ¥n. Ryssland är en enorm landmassa och stora delar har ett typiskt inlandsklimat, dvs det är iskallt pÃ¥ vintern och stekhett pÃ¥ sommaren. Och den här sommarvärmen kan sprida sig västerut, och ibland liksom ”parkera”. Det är gissningsvis precis vad som har hänt nu, bara det att den inte verkar ha orkat över Östersjön. I Petersburg har det, med en dags undantag, varit varmt, oftast tokvarmt (vilket i min värld betyder över 30 grader) sedan jag landade 2 juli. Petersburg är en kuststad med vad det brukar innebära av regn, blÃ¥st och milda temperaturer: det har inte varit en sÃ¥dan här sommar pÃ¥ 50 Ã¥r säger äldre bekanta. Jämfört med mitt klagande pÃ¥ vädret frÃ¥n Sydney finns det en fördel och nÃ¥gra nackdelar. Fördelen är att det ännu inte varit riktigt sÃ¥ varmt som det var de varmaste dagarna i Sydney. Nackdelarna är 1) att vädret inte växlar som det gjorde där, det är varmt varje dag, 2) att inget här är byggt för värme. Det finns inget ”air-con land” att fly till, det finns inga fläktar att köpa. Det finns inga gallerior som är nedkylda till kylskÃ¥pstemperatur utan det som finns är just kylskÃ¥pet och för den som är större än en katt är det svÃ¥rt att krypa in,  och 3) att Petersburg är en nordlig stad. De berömda ”vita nätterna” är visserligen över nu och det är mörkt nÃ¥gra timmar pÃ¥ natten, men solen gÃ¥r inte ner förrän framÃ¥t 11 pÃ¥ kvällen. Det innebär betydligt fler timmar med stekande sol per dag än vad det var i Sydney.

Annars glädjer vi oss varje dag när vi hör väderprognosen på Echo Moskvy över att vi inte är i Moskva där förutsägelserna konstant verkar handla om 39 grader. Men imorgon ska det vara slut säger de, och för min del är det definitivt över då för jag ska hem till svenskkylan.

Ska vi prata om vädret igen?

Ett av mina starkaste minnen från min termin som utbytesstudent i Perth för ett antal år sedan var att det aldrig var någon som pratade om vädret. Till skillnad från i Sverige, där vädret är det ständiga samtalsämnet. Men i Perth var det väl helt enkelt inte mycket att prata om. Från det att vi kom i början på februari till typ mitten på maj var vädret likadant: runt 30 grader, torr luft och sol.

I Sydney har jag däremot utvecklat en fullständig besatthet med Australian Bureau of Meteorology och deras  oflashiga hemsida där jag kollar varje prognosuppdatering. Vädret här är standigt växlande. Det är inte över 35 grader hela tiden, för värmen kulminerar, ofta i ett åskväder, så blir det runt 20 grader och småregningt någon dag innan det börjar byggas upp igen. Och i den där uppbyggnadsfasen kan man få någon dag med 25 grader och sol.

Men de där fruktansvärt varma dagarna styr hela mina tillvaro. När de kommer gäller det att vara beredd, gå upp tidigt och fly. Till universitetet, om det är en veckodag, till varsomhelst luftkonditionerat om det är helg, eller möjligtvis till stranden där det förmodligen är svalare på grund av havsbrisen. De där 35+ dagarna känner man sig fångad: kan inte vara hemma, inte vara ute. Jag kan inte tänka på något annat, tror att jag har feber, det känns som hjärnan kokar och jag längtar intensivt hem till mörkret och kylan och tänker avundssjukt på de hemma som adventspyntar och dricker glögg.

Mina bekanta här försäkrar mig att detta inte är normalt novemberväder. Det brukar vara runt 25 hela tiden säger de. Och det märkliga vädret har större konsekvenser än mitt välbefinnande. Visst kan man se att gräsmattorna gulnar i Sydney, men lite längre in i landet är det fullständig torka. Vattenflöden håller helt på att försvinna, myndigheterna måste besluta om drastiska besparingsåtgärder som drabbar många människor hårt. Och skogsbrandssäsongen har varit ovanligt intensiv ovanligt tidigt.

Fler och fler menar att Australien börjar märka av effekterna av den globala uppvärmningen. Vädret blir inte bara överlag varmare, utan mer extremt, mer oförutsägbart. Och det är väl därför passande att den stora inrikesnyheten här just nu är att det liberala (dvs konservativa) partiet befinner sig i upplösningstillstånd om huruvide de ska stödja den rödgröna regeringens förslag om utsläppsrättigheter.  Det har de lovat att göra, partiledaren tänker stå fast vid sitt ord, men deras ganska stora grupp av klimatskeptiker revolterar. Politikersåpan lär fortsätta in i nästa vecka, och då kan jag följa den på plats i huvudstaden. I eftermiddag åker jag till Canberra och BOM förutspår för de närmsta dagarna 20 grader, mulet och kanske lite regn. Hurra!

Bara för jag äter…

Det regnar inte, men det är sÃ¥ fuktigt att det likaväl kunde gjort det. JämngrÃ¥tt. Vattendroppar i träden. Och fullt med daggmaskar. PÃ¥ den lilla gÃ¥ngvägen genom skogspartiet fÃ¥r man trippa och skutta för att undvika maskarna som krupit upp. Det stojas frÃ¥n dagiset bredvid där barnen är ute och leker. Och plötsligt minns jag att det fanns en period i ens liv dÃ¥ just daggmaskar och vattenpölar tillhörde det mest intressanta man kunde tänka sig, en tid dÃ¥ man sjöng sÃ¥ngen om att ingen tyckte om en för att man Ã¥t mask. SÃ¥ hör jag dagisfröken: ”LÃ¥t bli maskarna nu. Vad vill du ha för smörgÃ¥s?” ”MasksmörgÃ¥s,” tänker jag och traskar vidare, ”nam nam”.

Ur led är tiden?

Jag ha sett mer snö de senaste tre dagarna än under hela den här vintern tillsammans. Men jag tror ändÃ¥ inte att det är vÃ¥ren som har backat och vintern som tillslut har kommit. Det ligger mer i linje med vädret under Ã¥ret hittills att dra slutsatsen att det är aprilväder en mÃ¥nad för tidigt… och fundera pÃ¥ om man ändÃ¥ inte borde skaffa sig ett par gummistövlar.

Sent i januari

Det är november utanför mitt fönster, fast det är den näst sista dagen i januari. Det är jämngrÃ¥tt, duggregn, marken är mjuk och lerig. Jag kände mest förvÃ¥ning när klockan ringde ”är det verkligen dags att vakna? det är ju beckmörkt ute.” Nu börja det sippra in smÃ¥ mängder av nÃ¥got som ska föreställa dagsljus, men det är nästan sÃ¥ det kändes bättre när det var mörkt.

Lies, damn lies and statistics

Att man kan bevisa vad som helst med statistik är väl känt, men det är sällan man träffar på något som så tydligt beskriver vilken abstraktion ett medelvärde egentligen är som följande artikl på SMHI:s hemsida: Onormalt normal novemberväder i Göteborg.

För första gÃ¥ngen sedan mätningarna startade 1859 har Göteborg haft en medeltemperatur och nederbörd som stämmer överrens normalvärdet. ”Normalvärdet är egentligen inget annat än ett referensvärde kring vilket vädret varierar pÃ¥ olika tidsskalor, och ibland kan svängningarna dessutom vara ganska stora.” Inte ens med en tillÃ¥ten avvikelse pÃ¥ nÃ¥gon tiondels grad kan SMHI hitta särskilt mÃ¥nga mÃ¥nader i Stockholm, där mätningarna pÃ¥gÃ¥tt längre, som överrenstämmer med normalvädret.

Jag fick höra pÃ¥ ett seminarium i förra veckan att om man tar statistik som är sammanställd pÃ¥ en hög nivÃ¥ (land, region eller kanske till och med global nivÃ¥) och sedan bryter ner den i mindre enheter sÃ¥ finns i princip hela den variation man kan se pÃ¥ den större nivÃ¥n i den mindre enheten. Att finna statistiska samband handlar alltsÃ¥ om att hÃ¥rddra tendenser och ignorera avikelser. Och med rätt vinkel kan man hitta nästan vad som helst. Generaliseringen som blir resultatet ligger kanske pÃ¥ sätt och vis lÃ¥ngt frÃ¥n den sÃ¥ kallade verkligheten – samtidigt pÃ¥verkar den typen av generaliseringar upplevelsen av verkligheten.

”Att syssla med samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning handlar om att göra vÃ¥ld pÃ¥ verkligheten” fick jag höra av en professor för nÃ¥gra veckor sedan. Statistik var inte den metod han föresprÃ¥kade, men jag mÃ¥ste säga att det framstÃ¥r som ett utmärkt verktyg i sÃ¥dana strävanden.

Slaskibrask

I tillägg till det om att ifall katten sover pÃ¥ örat sÃ¥ blir det dÃ¥ligt väder, sÃ¥ kan jag faktiskt en ”bond-väder-spÃ¥dom” till. ”Anders slaskar och julen braskar” (eller tvärt om). I dag är det den sista november, Anders har namnsdag och det är en jämngrÃ¥ blöt dimma utanför fönstret. Plus fyra grader. FÃ¥r jag hoppas pÃ¥ en vit jul nu?

(SMHI har gjort en operationalisering av talesättet och kommit fram till att det stämmer dubbelt så ofta som det har fel.)

Man börjar undra

Åskan har dragit förbi, regnet har nästan upphört. Från fälten utanför fönstret stiger vit ånga, gräsmattan klafsar under fötterna. Hur mycket vatten kan det komma uppifrån en sommar?

Nedvarvat

Trots att vädret kan få även en inbiten skuggvarelse som mig att börja fundera på solsemester är vi faktiskt i slutet på juli, och det börjar märkas. Hela organismen varvar ner och all intellektuell tankeverksamhet känns oerhört betungande. Den senaste veckan har jag:

  • matat kattungar med nappflaska
  • vävt en trasmatta
  • inte orkat läsa en enda rysk artikel
  • plockat massor av bär
  • kokat sylt
  • gÃ¥tt och lagt mig väldigt tidigt

Det lär bli fortsatt glest med inlägg veckorna framöver.