Europadomstolen vs. Ryssland

Av Europarådets 46-medlemsländer är Ryssland det med flest fall i Europadomstolen rapporterar St Petersburg times. Därför vill Valerij Zorkin, ordförande i konstitutionsdomstolen, ha lagstiftning som omöjliggör för ryssländare att gå till Europadomstolen innan alla inhemska juridiska möjligheter är uttömda. Han (och många med honom) är förgrymmad på det ökande antalet fall som involverar ryssländska medborgare i Europadomstolen och framförallt på antalet fall som Ryssland förlorar.

Det senaste fallet rör Ruslan Alichadzjiev, talman i tjetjenska parlamentet under sent 1990-tal, som är försvunnen efter att ha kvarhÃ¥llits i maj 2000. Ur Amnestys pressmeddelande: ”The European Court held that Ruslan Alikhadzhiev must be presumed dead following unacknowledged detention, and that liability for his presumed death is attributable to the Russian government.”

Det finns ett stort antal fall som fortfarande behandlas i europadomstolen som rör Tjetjenien, något som kan indikera en frustration med det inhemska rättsystemet. Det är naturligtvis ingen rolig bild Ryssland som dessa domar ger. De visar både på skalan av övergreppen i Tjetjenien och myndigheternas ovilja att utreda dessa. Att försöka hindra medborgarna från att söka rättvisa hos tredje part ser väl dock knappast så värst mycket bättre ut.

Ryssland, rättegångar och rasism

Rättegångar verkar vara den senaste veckans tema och här är ännu ett människorätt- och Rysslandsrelaterat som domslut förtjänar uppmärksamhet. Europadomstolen för mänskliga rättigheter har dömt i målet Bitiyeva and X v. Russia.

”The European Court of Human Rights ruled that in this case, the Russian Federation had violated the right to life, the prohibition of inhuman and degrading treatment and the right to liberty and security as well as the right to an effective remedy.” (Amnesty)

Zura Bitieva var en välkänd tjetjensk fredsaktivist (X. som drivit målet är hennes dotter). Hon engagerade sig mot den väpnade konflikten och människorättsövergreppen. Hon organiserade marcher och demonstrationer för fred. År 2000 utsattes Bitieva för ett godtyckligt frihetsberövande, vilket hon anmälde till Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Hon dödades i en utomrättslig avrättning 2003 tilsammans med tre familjemedlemmar. Läs Amnestys kommentarer till domen.

Anknyter till både rättegångar och rasism gör en incident som engelskspråkiga St Petersburg times times rapporterar om. Det är inte bara mörkhyade som råkar illa ut i Ryssland utan även de som engagerar sig för deras sak. I tisdags attackerades en av Rysslands främsta experter på hatbrott och rasism, Valentina Uzuniva. Uzuniva var vittne i en uppmärksammad rättegång, hennes dokument om rättegången stals i samband med överfallet.

Kanske sker det framsteg? vol. 2

De senaste dagarna har det faktiskt skett ännu ett positivt domslut i Ryssland. Det är fyra medlemmar ur den ryska underrättelsetjänstens specialstyrka som dömts för mord på civila tjetjener i det sk. Ulman fallet. De dömdes till mellan 9 och 14 års fängelse. Endast en av de åtalade var närvarande vid rättegången, de övriga tre dömdes i sin frånvaro och är efterlysta av polisen. Det finns bara en handfull domar för övergrepp som begåtts i samband med det andra tjetjenienkriget. Vi får hoppas att detta är ett steg i rätt riktning så att det blir ett slut på straffriheten för övergrepp i Tjetjenien.

Läs Amnestys kommentar till domen.

Tjetjenska försvinnanden

Ramzan Kadyrov, han som hävdar att yttrandefriheten numera är total i Tjetjenien, pÃ¥stÃ¥r ocksÃ¥ att hans republik är den lugnaste och säkraste regionen i Ryska federationen. Även detta pÃ¥stÃ¥ende bör betraktas med viss skepsis. I dag släpper Amnesty sin rapport What justice for Chechnya’s disappeared som ger en helt annan bild av förhÃ¥llandet i republiken. Enligt den ryska människorättsorganisationen Memorial har mellan 3000 och 5000 personer ”försvunnit” under det andra tjetjenienkriget. Antalet försvinnanden har minskat, men de förekommer fortfarande. Vissa försvunna har kommit till rätta, andra har hittats döda men den stora majoriteten har man ingen aning om var de befinner sig. I nästan inget av dessa fall har nÃ¥gon ansvarig dömts, trots att flera hundra fall har öppnats av ryska Ã¥klagare. Anhöriga som försöker fÃ¥ klarhet i vad som hänt deras anförvanter möts ofta av hot och förudmjukelser, vissa har själva försvunnit.

Läs en sammanfattning av rapporten här. För ett av dessa försvinnanden finns ett förberett vykort som man kan skriva ut och skicka till Jurij Tjajka (rysk överåklagare). Det rör 15-åriga Aminat Dugaeva som inte synts sen maj 2007. (Det finns en liten pdf-ikon längst ner till höger. Klicka på den för att få en utskriftsversion).

Tjetjensk yttrandefrihet

I tjetjenska republiken rÃ¥der numera fullständig yttrandefrihet lÃ¥ter republikpresident Ramzan Kadyrov meddela. Han gjorde detta yttrande vid en ceremoni för öppnandet invigningen av ett minnesmärke över journalister som dött i Tjetjenien. Presidentens tal följdes av ett tiominuters fyrverkeri. Minnesmärket har inskriptionen ”Till de journalister som dött för det fria ordet”. Detta enligt Novaja Gazeta. NÃ¥got fÃ¥r mig att tvivla…