En riktig håla?

När jag var på konferens i Umeå i höstas kom vi av någon anledning att tala om hålor (fast när samtalet hölls var konferensen på utflykt till Skellefteå). Det kan ha varit så att den i Umeå verksamme amerikanen frågade varifrån jag kom, min uppväxtort Mullsjö brukar jag nämligen beskriva som just en håla. En annan av forskarna från SLU upplyste mig då om Svenskt hålindex, som skogvaktarstudenterna brukade hålla på med. De reser tydligen mycket till diverse skogsnära småorter. Detta fångade naturligtvis mitt intresse, men det var det också väldigt mycket annat där på konferensen som gjorde, så hålorna hamnade lite i bakgrunden. Men efter drygt tre veckor i Mullsjö kom jag, inte helt osökt kanske, att tänka på hålindexet igen.

20150723_11knives-out_IT

Mullsjön. Foto David Torell www.vanpeltfoto.com

Institutionen för Rikshålsindexering verkar föra en något tynande tillvaro, hemsidan fungerar inte, och hur det står till med det insamlade materialet är oklart. Dock går det att få tag kriterierna för hur hålor ska bedömas. Jag har använt mig av 2004 års utgåva som finns tillgänlig i pdf-form (4 sidor).

Svenskt hålindex utgår från följande definition av en håla:

En håla är en ort som kännetecknas av tätortsmiljö med allt vad det innebär av insyn, brist på natur och ont om svängrum. Samtidigt saknar orten det som hör till stadens fördelar såsom allsidigt närings-, affärs- och kulturliv samt stor kontaktyta med andra människor.

Hålindexet bygger på ett poängsystem. Mullsjö uppfyller med lätthet alla 6 grundkriterierna och får 10 grundpoäng.

  • Det ska finnas minst en affär (helst en trist Konsumbutik).
  • Det ska finnas minst en lÃ¥gstadieskola.
  • Det ska finnas minst en bensinstation / tappställe.
  • Det ska finnas minst en korvmack / kiosk / pizzeria där ungdomen hänger.
  • Det ska finnas minst en kyrka/kyrksal – gärna frikyrkliga.
  • Det ska finnas minst ett typiskt hyreshus helst av typ grÃ¥rappad länga, lagom underhÃ¥llet.

Mullsjö får också tilläggspoäng för följande försvårande omständighet:

+1 ges till orter med utpräglad frikyrklighet eller där ett politiskt parti dominerar.

Att kalla frikyrkligheten i Mullsjö utpräglad är nästan att ta till i underkant.

Men Mullsjö uppfyller också kraven för några förmildrande omständigheter:

  1. -1 om orten har högstadieskola.
  2. -1 om orten är centralort i sin kommun.
  3. -1 om orten har systembolag – utlämningsställe godtas ej.
  4. -1 om orten har en befolkning över 5 000 pers.

Som i allt klassifikationsarbete har jag stött på några gränsdragningsproblem. Vad det gäller de förmildrande omständigheterna tvekar jag på två punkter. Poängavdrag ges om orten har reguljär persontågstrafik, vilket Mullsjö har, men det ska också finnas ett riktigt stationshus. Och den byggnad som finns där tågen stannar får väl i ärlighetens namn snarare beskrivas som en gångbro än ett riktigt stationshus. Poängavdrag ges också om orten ligger naturskönt. Det är förvisso ganska fint runt Mullsjö, men det är ju ungefär sådär fint mest överallt och jag vet inte om jag tycker det är tillräckligt spektakulärt för att motivera poängavdrag.

Jag är också tveksam kring några försvårande omständigheter. Hålindexet ger automatiskt ett pluspoäng till alla orter i Småland. Mullsjö tillhör Jönköpings län men ligger faktiskt inte i Småland utan Västergötland. Pluspoäng ges också för utpräglad hålstämning. Jag hade utan tvekan gett den här extrapoängen som tonåring, men jag känner mig osäker på hur stämningen är i Mullsjö nu för tiden.

Eftersom mina tveksamheter är två av varje, så jag bestämmer mig för att låta udda vara jämnt och inte ta med någon av de här plus- och minuspoängen. Om vi summerar Mullsjös poäng får vi 10+1-4=7.

HÃ¥lindexet beskriver slutpoängen sÃ¥här: Orter med slutpoäng mellan 1 och 5 är mÃ¥ttliga hÃ¥lor, de med poäng mellan 6 – 10 är riktiga hÃ¥lor och de med poäng över 10 är svÃ¥ra hÃ¥lor. 13 – 17-poängare är rent utsagt förfärliga hÃ¥lor.

SÃ¥ kan jag alltsÃ¥ anse det bekräftat – Mullsjö är en riktig hÃ¥la!