I Bajkonurs skugga

[youtube http://www.youtube.com/watch?v=_-90Pfde1rM?wmode=transparent]

Jag såg en väldigt dålig film igår. Det värsta med den är att den hade kunnat vara så bra. Upplägget var nämligen briljant: om människor i rymdbasen Bajkonurs skugga. Baikonur (2011) är en tysk/rysk/kazakstansk samproduktion regisserad av Viet Hemler. Uppebarligen har de haft en hel del resurser till sitt förfogande samt tillstånd att spela in på Bajkonur. Det är en fantastiskt vacker film; tyvärr brister nästan allt annat.

Bajkonur är, i alla fall enligt ryska wikipedia, världens första och största kosmodrom som började byggas 1955. Den ligger mitt ute i ingenstans, på steppen i Kazakstan och arenderas sedan Sovjetunionens fall av Ryssland. Bajkonur är också en stad, byggd helt för att bistå rymdbasen. Och det är i bilderna från staden, steppen och byarna som filmen har sin styrka. För även mitt ute i ingenstans är ju faktiskt någonstans.

Öppningsscenen är briljant: parallelt med uppskjutningen av tre kosmonauter till ISS får vi följa en kille som sitter framför en radioutrustning i en jurta och lyssnar på rapporter från rymdbasen och med hjälp av dessa gör beräkningar. När raketen lämnar jorden för rymden drar sedan hela byn i väg med hästar och traktor för att lägga beslag på de avlossade bränsletankarna. Metall är värdefullt.

Sedan spårar det ur. Genom att försöka göra det till en mycket märkligt romantisk komedi blir filmen först väldigt väldigt konstigt och sedan helt bedrövligt dålig. Men åh, vilken film det hade kunnat vara!